Miljön är i fokus i dessa år och vi har alla ett ansvar att ta hand om vår natur. Detta innebär bland annat att påsen och bärkassen har kommit i blickfånget. Konsumentgrupper och politiker har nämligen utpekat bärkassar som en av de största syndarna till våra CO2-utsläpp och anklagat dem för att förorena vår miljö.
Vi vill bidra till att minska CO2-utsläppen och vill också informera våra kunder så att de kan välja en hållbar lösning. Trots att plastpåsen är både hatad och älskad, är den fortfarande det bästa alternativet bland alla bärkassar.
Fakta om påsar
I Sverige använder vi ca 752 miljoner bärkassar per år. Detta motsvarar att alla svenskar använder ca 85 påsar varje år. Många återanvänder sina bärkassar om och om igen. Och det är inte bara för shopping. Påsarna används också till sport, till tvätten, till böcker etc.
Som sista led använder vi dem som soppåsar, och på så vis får de ett naturligt slut. Hushållsavfall och plastpåse hamnar i våra förbränningsanläggningar, där de används för att utvinna värme och el som vi annars skulle ha framställt från kol, olja eller gas. De påsar som hamnar här, bidrar alltså positivt till förbränningen. Förbränning av en påse tex ström till en 60W glödlampa i en timme.
Är förbud en lösning?
Klimatet är verkligen på allas läppar, och vi har alla ett gemensamt ansvar för att minska CO2-utsläppen, men kommer ett förbud på bärkassar skydda miljön? Och om vi inte skall använda plastpåsar, vad ska vi då använda?
Det finns redan initiativ från politiker och miljögrupper att förbjuda bärkassar i plast. Inom vissa områden har det tyvärr visat sig att det inte ger något, så länge det inte finns några alternativ. För även om ett uppenbart alternativ kunde vara papperskassar, är det i praktiken inte någon hållbar lösning. Papperskassar urskiljer nämligen hemicellulosa från träet och kräver stora mängder vatten och har i allmänhet en hög förbrukning av kemikalier. I slutändan innebär detta mycket större utsläpp totalt.
Kastar du dina påsar i naturen?
Man kan lägga till ett ämne vid framställning av plast, som gör att det försvinner i naturen. Efter bara arton månader börjar plasten att förmultna, och inom tre år har det förvandlats till vatten, biomassa och CO2. Förmultningen beror på att plastkassens grundämne polyeten har tillförts ämnet d2w under framställningen, och den kombinationen får påsen att upplösas.
Vi har ett utmärkt system för avfallshantering och sortering i vårt land. Sverige är faktiskt världsmästare i att sortera, bränna och återvinna allt avfall, och därför finns det ingen logik i att tillsätta kemikalier för att plastkassen skall kunna brytas ned i naturen.
Kan vi äta våra plastpåsar?
Ett alternativ till polyeten är folie som är framställd av biologiska produkter såsom potatis, majs och andra stärkelseprodukter. Denna film är mycket nedbrytbara, men åter igen är detta inte relevant i Sverige eftersom bärkassar hamnar i förbränningen och inte i naturen. Emellertid är påsens tryckfärger kemikalier, och man kan lätt föreställa sig vad som händer med dem, om påsen hamnar i naturen.
Återvinning och framställning av folien har dessutom en högre CO2-belastning än en traditionell plastfolie, och den är betydligt dyrare att producera. Samtidigt kan man ställa sig frågan om vi verkligen ska använda mat för att framställa bärkassar.
Många europeiska länder har bestämmelser om att en viss mängd plast skall samlas in och återvinnas. Denna praxis gäller inte i Sverige, eftersom vår avfallshantering ger ett bättre resultat. Själva insamlingen, reningen och framställningen innebär stora CO2-utsläpp. Dessutom är denna folietyp inte livsmedelsgodkänd.
På Scan Lux Packaging, anser vi inte att man kan använda återvinningsfolie, som kanske tidigare varit byggplast eller värre, till påsar, där du skall lägga ned oförpackade matvaror.
Vilka plastpåse ska jag välja för att skona CO2-kontot?
Plastpåsar är det bästa miljöalternativet för att transportera varor hem från butiken. De flesta plastpåsar är gjorda av ren LDPE-film (polyeten med låg densitet), av vilket det finns många möjligheter att producera bra och starka påsar i flera materialsammansättningar, som LDPE och co-extruderade folier/plaster. Genom att optimera filmens styrka är det möjligt att minska påsen tjocklek och därmed även förbättra CO2-utsläppen. Våra rekommendationer är tydliga, om vi ska göra en lösning på plastkassar, som är miljömässigt korrekt.
Nedan beskriver vi CO2-effekten av de rekommenderade kassar, som är användarmässigt jämförbara.
CO2 Fakta: Utsläpp CO2
Vid tillverkning av 1 kg LDPE råvaror ca 2,00 kg
Vid tillverkning av 1 kg biopolymer ca 2,30 kg
För förädling av 1 kg plastpåse med extrudering, tryck och
svetsning ca 0,45 kg
Återvinning av 1 kg plast ca 0,25 kg
Återvinning av 1 kg insamlad plastfolie ca 1,00 kg
Ren LDPE
Merparten av alla plastpåsar är producerade av ren LDPE, vilket miljömässigt är ett vettigt material för tillverkning av påsar. Vid förbränning bidrar plasten positivt till att minska den energi som annars skulle användas till att bränna avfall.
1000 st plastpåsar 40x45 / 5 cm i 40 mikron, vikt 15,19 kg
Utsläpp
Framställning av råvaran 30,38 kg
Framställning av påsen 6,83 kg
CO2-påverkan Totalt 37,21 kg
Återvunnet material
Plastfolien framställs till 80% av överskottet från produktionen av olika påsar av ren LDPE, med tex utstansade handtag och ventilationshål. Folien från denna produktion är mycket lik ren LDPE och ger ett fint resultat när du skall trycka på den.
1000 st plastpåsar 40x45 / 5 cm i 45 mikron, vikt 16,96 kg
Utsläpp
Återvinning av granulat 80% innehåll 3,39 kg
Andel av ren råvara 6,47 kg
Tillverkning av påsen 7,63 kg
CO2-påverkan Totalt 17,49 kg
Återvunnen folie
Plastfolie, är ca 80% av plastavfall samlas in vid stationer och stormarknader och tvättas, behandlas och återvinnas. Folien från denna produktion är väldigt grynig och ojämn. Den kan normalt inte tillverkas i vitt, eftersom den består av insamlad plast i många färger. Folen är svag och det är därför nödvändigt att producera påsarna i en tjockare film än vanligt. Denna typ av påse rekommenderas inte för mat, eftersom vi inte känner till den insamlade plastens ursprung.
1000 st plastpåsar 40x45 / 5 cm i 55 mikron, vikt 20,49 kg
Utsläpp
Tillverkning av råvara 16,39 kg
Andel ren råvara 8,19 kg
Tillverkning av påsen 9,22 kg
CO2-påverkan Totalt 33,80 kg
Bio degradable
För att tillverka en biologiskt nedbrytbar folie, tillsätts 2-3% additiver, som främjar foliens nedbrytning. I princip börjar nedbrytningen av plasten samma dag som den produceras, men tar först riktig fart då den utsätts för mycket ljus och luft.
1000 st plastpåsar 40x45 / 5 cm i 40 mikron, vikt 15,19 kg
Utsläpp
Tillverkning av råvara 30,38 kg
Tillverkning av väska 6,83 kg
CO2 påverkan Totalt 37,21 kg
Bio-bags
Till folie som producerats från växtstärkelse används ofta majs och sockerrör vid tillverkningen. Filmen kommer främst från Sydamerika där växtodlingen är hög. Det finns många åsikter om denna folie, som är dyr att producera.
1000 st plastpåsar 40x45 / 5 cm i 50 mikron, vikt 15,19 kg
Utsläpp
Tillverkning av råvara 34,93 kg
Tillverkning av väska 6,83 kg
CO2-påverkan Totalt 41,76 kg
Källor
Braskem.com
Carconoffsetsdaily.com